PLANER + RASER

Planer jag har för mig och Gnistra-

* Lydnadstävling - Lp3 (startar i tvåan trots hon har lp2 men blir träningstillfälle för mig då jag inte känner mig redo för 3an direkt)
* Rapport appellklass (får se om det blir tävling i april eller senare, det ska tas upp iallafall)
* Utställningar - närmast blir det i Västerås i april!
* Testa agility och även rallylydnad
* Spår
* och såklart hoppet om en frisk, härlig valpkull till vintern med Putte!!

________
Att det blev en Briard för mig, en ras jag aldrig ens tittat på, ångrar jag aldrig.
Jättehärlig ras och tänk om jag hittat MIN ras!?
När man mest haft kontakt med blandraser är det svårt att ta reda på just vilken ras som är "sin".
Troya - collie/eng.setter - hon har fått mig sugen på engelsk setter. Har träffat på bra och mindre bra individer i settervärlden men tycker ändå att en sund och välskott engelsk setter är jättevacker!
Hade jag en setter skulle jag jaktträna men även ställa ut och träna lydnad och agility då dom är smidiga och snabba.
Utställningsvarianten med mycket päls tycker jag inte om, settern är en jakthund i första hand - behöver den så mycket päls!? Nej, mycket behändigare för både hund och ägare med en kortare päls.

  

VISST SER MAN SKILLNAD?
Ser så mycket bättre och naturligare ut på settern till vänster.
En rolig sak är också att när jag sökte på "engelsk setter" kom det inte upp några bilder på så pass mycket päls. Då sökte jag på "english setter", och då kom pälsmonstrena upp!


___________________________________________

Den rasen jag var sååå inställd på att ha innan jag fick Gnistra var...

JAPANESE CHIN!

Har fallit så hårt för denna ras,

liten, behändig,vänlig, inte alltför mycket pälsvård och ett härligt sällskap till utställningsringarna.

Hade faktiskt gett upp hoppet om en arbetande hund, det verkade hopplöst och jag kunde ju inte ha kvar Troya i skolmiljön. Kollade upp kennels och planerade att jag skulle skaffa en chin valp till hösten-12.

Men så blev det en briardtik, ljusår från den chinhane jag skulle ha! ;)

Jag har dock sagt att den första hunden jag köper för egna pengar och blir min allra första riktigt egna hund ska bli en Japanese Chin hane som ska heta Lotus.

_____________________________________

Nu när vi ändå kommit in på småraserna måste jag erkänna att jag blivit sugen på en chihuahua..

Efter att min vän Linn blivit med två chihuahua hanar har jag fått upp ögonen för rasen.

Jag är helt emot att ha chihuahua som en accessoar,

hade jag en chihuahua skulle jag inte göra någon skillnad på uppfostran.

Visst, man kan ju inte vara lika hård som om man har en tuff malinois, men tydliga och konsekventa regler och gränser ska alla raser ha oavsett storlek.

En chihuahua,brown and tan. Åh. Har en förkärlek till bruna hundar.

Denna är ju minst lika snygg, fint byggd och vacker färg. Inte heller så intryckt och platt nos som man kan se hos många.
Den här gobiten heter Amor och är en av Linn's hundar :)

_______________________________________________________

Briard är en av raserna som räknas till brukshundsraserna.
En annan av dom jag SKA ha och tävla med är Hovawarten, gårdsvaren från tyskland som visat framfötterna i alltifrån tjänst, rapport, sök, utställning, lydnad och till och med agility!
Hovawart finns i tre färger - svart, blond och black & tan.
hundarna i B&T liknar min Troya på pricken förutom att Troya är mindre och spädare.
En XL-Troya med arbetslust - tja, varför inte? ;)
Finns hög kvalitet på hoffarna i sverige och otroligt många bra kennels.
En hovawart ska jag hinna med att ha, tävla bruks (rapport, sök och spår) och lydnad och utställning. Även sugen på någon tjänstegren, kanske som räddningshund?

__________________________________________________________

Börjar ni tröttna på raser?
Synd, intejag!
Eller jo lite kanske.. tar en sista här! Sankt Bernhard. En ras med stor plats i hjärtat.
Vi skaffade Donna, en korthårig 10månaders unghund. Inte elak men ouppfostrad, tog många dominanskamper mellan mig och Donna innan hon förstod att - oj, jag bestämmer kanske inte över hela världen!
Jag lärde henne vardagshyfs och vi fick ett starkt band mellan oss och jag har henne att tacka. Det var inte det lättaste att börja som 15åring med en sådan hund men jag klarade det! Lärde mig otroligt mycket tack vare Donna och jag kommer aldrig glömma henne.
Sankt Bernhard.. såna stora nallebjörnar, omedvetna om hur stora dom är men så underbara! Trogna och lojala, hjärta av guld.

Det finns ärligt talat inga sötare valpar än St. Bernhards valpar!! 

  

_______________________________________________________

skulle faktiskt kunna sitta och skriva om raser och en massa annat hundrelaterat hela dagen, men jag har inte tid. Ska duscha, få i mig mat, gå ut med Gnistra och sedan bege mig till vårdcentralen.
Tack bloggen för att jag får skriva av mig och hålla på och tjata om mina hundtankar!

/melissa